När man känner sig en aningen hjälplös
denna dag började bra, startade med att gå till skolan (hur jävla svårt är det att gå opp nu på morgonen egentligen..?!) vår grupp hade idag ett uppträdande, vi hade en liten musikal skulle man kunna säga. det var jätteroligt, jag är rätt off i mitt känsloliv just nu, så jag hade för en gångsskull inte scen skräck. (go mig!) vi hade utifrån en bok som heter sally jones typ. och vem fick äran att spela denna apa, om inte jag? hihi. var ändå kul, även fast jag fick vara en gorilla..
(nahe nu gick det inte och ladda upp bilder heller, tänkte att det kunde bli lite roligare att läsa då? :()
sen gick jag och johanna och handlade nyttiga saker, som lök osv, haha, ibland kan även vi göra det.
jag lagade fin middag, köttfärssås med spagetti, johanna har fått för sig att det är mycket godare med spagetti ist för makaroner, och vad gör man inte för sin vän? då blir hon ju gladans!
vi har efter det typ bara slötittat på harrypotter, sovit som fan och varit sura på varandra.
ingen av oss tar intivativ till att göra någonting, men båda ville göra någonting. så vi gick typ till konsum,
så långt kom vi överns om, att vi ville tjocka lite alltså. hehe, fyfan vad bra vi är på det! :D
igår var jag och träffade en kille, det var trevlans :) vi såg lite på.. ehum, vet inte ens vad filmen heter? :$
NYCKELN TILL FRIHET? jo, så måste den hetat. äh, vem behöver se film i bra sällskap?
alltså, mitt liv är så fruktansvärt bra just nu, eller rättaresagt, jag är så jävla bra nu för tiden.
jag har blivit rätt iskall, eller egentligen tror jag att jag bara lyckats stänga in alla känslor, och det är skönt,
fast ändå jobbigt, för de bra känslorna försvinner ju också, kärlek, lycka osv : ) men mitt liv var inte så bra och då är detta resultatet. och nu mår jag faktiskt bra : ) tror jag? har världens självförtroende som sagt, förut var jag besatt av en kille, ni vet jonathan? (he's greaaat.) och jag kanske är det nu med, jag vet inte. men just nu känner jag att jag inte är ute efter någonting, jag söker bekräftelse hos killar när jag vill ha den, och det får jag. så jag nöjer mig med det.
det känns sådär, ni vet, att ingenting kan stoppa mig? jag blir aldrig särskilt lycklig, eller sådär svinledsen just nu.
är det så människan ska fungera? innan var jag så himla... upp och nervänd, visst jag har fortfarande svårt att lämna killar, speciellt någon jag älskat. tex victor, han är helt, går inte att förklara i ord, men han är så himla vacker, på utsidan och insidan, även fast det är över mellan oss (för länge sen) så kan jag inte lämna det helt, men samtidigt vill jag inte tillbaka.
jag vill inte bli sårad igen, och nu känns det som jag aldrig kommer bli kär igen. det känns som allt bara är en hämnd jag vill ta ut från tidigare förhållanden, och jag säger att jag kan lämna mitt förflutna? ja, juste. ;)
men jonathan hjälpte mig mycket, han har kastat mycket skit över mig och det har gjort mig stark, jag hade lärt mig från tidigare förhållanden att man ska akta sig, vara rädd om sitt hjärta, innan man ger det till någon annan.
tänk om jag hade gett min hjärta till jonathan, då hade jag stått lika hjälplös som sist. så jag tycker verkligen jag har utvecklats som person. och jag tycker som alltid, pengar går alltid före kärlek. om jag fick välja på 1 miljon och jonathan skulle jag lätt välja pengarna. haha, stackars J att jag tar honom som exempel. han vet nog att jag tycker om den lille elake parveln : )
det är någonting som förändrats, är det möjligtvis bara mig själv och inte honom?
Livet går vidare oavsätt vad som händer. Det som inte dödar, det härdar. Man lär sig av allt det dåliga man upplever, men mognar & blir starkare.
Låt ingen köra över dig, för det är inte det livet går ut på. Nöj dig inte med vad/vem som hellst!
You go girl! Kramar Sandra! :)
du är bäst kuselin :)