ska vi börja med beskrivningen eller med bilden?
det känns som det blir mer rättvist om jag faktiskt innan har en chans till att förklara mig.
när jag lagar middag är det oftast när jag är vrålhungrig, pank eller ska bjuda över någon,
jag är en sån där person som hellre skrapar ihop några futtiga kronor till en donk istället för att laga en fin-middag,
men laga mat, kan jag det?

som sagt, det ska oftast gå fort. så oftast kastar jag ihop lite saker, vilket brukar sluta i vad?
en-ihop-slafsad-corinne-röra, på både gott och ont, johanna som har varit min alldeles egna provsmakare,
har fått uppleva den godaste korvstroganoffen i världen. MEN hon har även fått avsmak för allt som har med spenat att göra, då jag spetsade den med grönsaksbuljong. t.om. jag som älskar spenat har lite avsmak för min egen spenat, så nu för tiden om jag får för mig att göra spenat så får det bli det rakt av, ingen buljong, inget salt, inget inget!



igår gjorde jag köttbullar, jag tänkte att det var godare med hackade lökbitar än med rivjärn (se: orkade varken riva lök-fan eller diska den när all lök sitter fast), så det blev som det blev. och jag råkade spetsa dem med lite väl mycket utav någon form av krydda, jag har mina aningar om att det kan ha varit aromaten. tänker ni då, vem har aromat i köttbullar? fråga johanna, man har aromat i allt!

det var nog om mig och min matlagning, en kort sammanfattning utav detta skulle då kunna vara...
jag gillar mat, men det ska gå fort, vara enkelt och innebära sällskap.
men det ska ni alla veta, mat är min passion här i livet, kanske är det också det som format denna lilla figur? ;)